MKA Hållbarhet Sverige AB

Hållbarhetskonsulter, hållbarhetsredovisning, strategiskt hållbarhetsarbete, utbildning

Kategori: Strategiskt hållbarhetsarbete

Hållbara leverantörskedjor – såhär kommer ni igång

av Lämna en kommentar

Idag räcker det inte bara med att som företag ha koll på sina egna interna processer utan en allt större vikt läggs vid hur produkterna är producerade och hur hela leverantörskedjan presterar när det kommer till hållbarhet. Ett företag kan arbeta aktivt med hållbarhetsfrågor inom sin egen organisation men om produkten ett företag säljer består av material som i sin tur har hög påverkan på miljön eller är producerat på ett sätt som inte tar hänsyn till sociala faktorer, blir slutprodukten ändå inte hållbar. 

Området är komplext då det ofta, särskilt som litet företag, kan det vara svårt att påverka leverantörer längre ned i en ofta global leverantörskedja där det snabbt blir många underleverantörer. I detta blogginlägg visar vi på fördelarna med att arbeta för en mer hållbar leverantörskedja samt hur ni kan göra för att komma igång med arbetet.

Varför arbeta med sin leverantörskedja? 

Förutom att säkerställa schysstare arbetsförhållanden för berörda arbetare och positiva effekter på miljön kan ett aktivt arbete med hållbara leverantörskedjor även innebära andra fördelar. Till exempel kan det bidra till en mer effektiv kontakt med leverantörer, ökad lönsamhet och därmed ökade konkurrensfördelar. Här är några fler anledningar till varför ett företag bör arbeta aktivt med sin leverantörskedja. 

  • Kunder och andra intressenter kräver i allt större utsträckning att företag tar ansvar för alla delar av sin verksamhet
  • Genom arbetet minimeras risker när det gäller säkerhet hos leverantören samt företagets rykte
  • Det ger ett försprång när det gäller anpassning till krav i lagstiftning och upphandling
  • Bättre kommunikation och samarbete med leverantörer kan bidra till förbättrade produkter, att risken för felleveranser minimeras och ge ett bättre förhandlingsläge 

En förutsättning för att få till ett arbete med en hållbar leverantörskedja är att arbetet kopplas till företagets övergripande strategi och mål. Såhär kan ni komma igång med ert arbete:

6 tips för att komma igång med arbetet för en mer hållbar leverantörskedja:

1. Kartlägg vilka leverantörer ni har i dagsläget
2. Identifiera vilka hållbarhetsrisker som kan finnas i er bransch
3. Arbeta med ett fåtal leverantörer för att ha bättre koll och möjlighet att påverka
4. Försök att bygga en långsiktig och nära relation med leverantören – hållbarhet och förbättringsarbete tar tid att genomföra 
5. Använd certifieringar – rätt använda kan certifieringar fungera som en kvalitetssäkringi de delar av leverantörskedjan som är svåra att själv kontrollera
6. Ta hjälp av intresseorganisationer som kan bidra med information och kunskap – det finns även organisationer såsom FLA (Fair Labour Association)och BSCI (The Business Social Complience Initiative) som gör leverantörsbesök för att säkerställa krav på hållbarhet 

Hoppas ni har fått en liten inblick i varför det är av vikt att som litet företag arbeta med hållbara leverantörskedjor och hur ni kan göra för att komma igång. Som sagt är området stort och komplext men det går alltid att börja någonstans. 

Process

Hållbarhetscertifieringar: Del 4 – en översikt av de vanligaste märkningarna

av Lämna en kommentar

Hur vet man att de produkter och tjänster som köps in är tillverkade på ett schysst och hållbart sätt? Vilka fördelar finns det med att certifiera era egna produkter och tjänster? Genom certifieringar är det möjligt göra medvetna val genom att säkerställa att de produkter och tjänster som köps in eller tillverkas uppfyller krav på hållbarhet som ställs från er och era kunder. 

Men hur vet ni vad som skiljer de olika certifieringarna åt och vad de gör för nytta?  I den här artikelserien kommer vi på MKA Hållbarhet att reda ut hur ni kan tänka kring certifieringar, både vad det gäller era egna processer men också vid inköp av produkter och tjänster. 

I tidigare blogginlägg har vi gått igenom vad certifieringar är vilka anledningar det finns till att använda certifieringar samt hur de kan användas för att utveckla ert hållbarhetsarbete. I detta inlägg kommer vi att titta närmare på några av de vanligaste hållbarhetscertifieringarna och vad de innebär. 

Nedanför hittar ni en kort presentation av ett antal vanliga märkningar för hållbarhetscertifieringar som är bra att känna till. Listan är uppdelat på processer i form av ledningssystem samt märkningar för produkter eller tjänster.

De vanligaste hållbarhetsmärkningarna – en översikt

Ledningssystem: 

ISO 14001 – (https://www.sis.se/iso14001)
Ett ledningssystem som ställer krav på att organisationen arbetar med mål och strävar mot ständig förbättring inom miljöområdet. Standarden kan användas inom alla typer av organisationer och inom olika industrier. En ISO-certifiering säger dock ingenting om vilken miljöprestanda som uppnås utan enbart hur organisationen arbetar för att förbättra sitt miljöarbete. 

ISO 45001 – (https://www.sis.se/iso-45001) 
Ett ledningssystem för arbetsmiljö där organisationen systematiskt arbetar med att stärka den fysiska och sociala hälsan hos medarbetarna. Standarden ställer krav inom områden såsom säkerhet, psykosocial arbetsmiljö, ledningens engagemang och delaktighet från medarbetare. 

Produkt och tjänstecertifieringar:

Svanen – (http://www.svanen.se/)
Nordisk officiell miljömärkning som drivs på uppdrag av regeringen utan vinstintresse. Svanenmärkningen granskar miljöpåverkan från både varor och tjänster utifrån ett livscykelperspektiv från råvara till avfall. Svanens vision är ett hållbart samhälle med en hållbar konsumtion.  

KRAV– (www.krav.se)
Svensk miljömärkning för ekologiska livsmedel. Ekologiskt innebär här att odling sker utan kemiska bekämpningsmedel och naturfrämmande tillsatser. Övriga kriterier är bland annat god djurhållning, socialt ansvar och minskad klimatpåverkan. KRAV:s regler är något striktare än EU:s minimikrav för ekologisk produktion. 

Bra Miljöval (https://www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval/det-har-ar-bra-miljoval) 
En märkning som är framtagen av Naturskyddsföreningen och som syftar till att visa vilka produkter som är minst skadliga för miljön. Certifieringen är uppdelad på nio olika verksamhetsområden såsom till exempel: värmeenergi, el, textil, kemiska produkter, godstransporter, livsmedelsbutiker och papper. Kriterierna skiljer sig mellan de olika områdena.

Fairtrade (https://fairtrade.se) 
Fairtrade är ett nätverk av organisationer som samarbetar för rättvisemärkt handel. Certifieringen fokuserar på sociala arbetsförhållanden och rättigheter för marginaliserade producenter i fattigare länder. Fairtrade kontrollerar hela kedjan från producenter av råvaran till organisationen som säljer slutprodukten. 

MSC –  (https://www.msc.org)
Marine Stewardship Council (MSC) är en oberoende, global icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att främja ett hållbart fiske. Märkningen syftar till att främja hållbara fiskemetoder som inte bidrar till överfiske eller miljöförstöring. 

FSC – (https://www.fsc.org) 
Forest Stewardship Council (FSC) är en global oberoende certifiering för hållbart skogsbruk både miljömässigt och socialt. Märkningen kan också användas på certifierade skogsbaserade produkter såsom papper, byggmaterial och möbler.

GOTS –  (https://www.global-standard.org)
Global Organic Textile Standard (GOTS) är en internationell märkning för ekologiskt producerade kläder och textiler och omfattar både sociala och miljömässiga krav. Märkningen tar hänsyn till hela leverantörskedjan, från råvara till färdig produkt. 

TCO Certified– (https://tcocertified.se) 
Internationell hållbarhetscertifiering för IT-produkter såsom mobiltelefoner, bildskärmar och surfplattor. TCO Certified ställer krav utifrån ett livscykelperspektiv som innefattar användarvänlighet, miljöprestanda och socialt ansvarstagande. 

Svensk Miljöbas event – (https://www.svenskmiljobas.se/eventdiplomering.html)
Miljödiplomering av event enligt Svensk Miljöbas metod är ett sätt att systematiskt arbeta med miljöfrågor vid evenemang. Diplomeringen bygger på standardiserade checklistor med ett antal obligatoriska moment som behöver uppfyllas när det gäller bland annat lokal, transporter, mat och avfall. 

Miljömärkt event –(https://www.hsr.se/miljomarkt-event)
Föreningen Håll Sverige Rent certifierar evenemang av arrangörer som aktivt arbetar med att minska sin miljöbelastning. Genom ett antal checklistor och rådgivning får arrangören struktur för att arbeta med miljöfrågor för eventet som sedan kontrolleras.

Den här listan är bara ett urval av alla certifieringar som finns och ger endast en kort introduktion. Ni kan utgå från den här listan med vad vi anser är tillförlitliga för att undvika oseriösa och vilseledande märkningar men kolla gärna upp själva mer noggrant vad varje märkning innebär och ha i åtanke vilka begränsningar som kan finnas med certifieringar.

Det var den sista pusselbiten i den här artikelserien om hållbarhetscertifieringar. Vi hoppas att ni har fått med er kunskap och klarhet som kan ge er idéer och verktyg för hur ni kan vidareutveckla ert hållbarhetsarbete framöver.

Här är de andra inläggen i artikelserien: 

Del 1 – Vad är en certifiering? 
Del 2 – Varför använda sig av certifieringar?
Del 3 – Hur ni kan använda certifieringar
Del 4 – En översikt av några vanliga hållbarhetsmärkningar

Process

Hållbarhetscertifieringar: Del 3 – Hur ni kan använda certifieringar

av Lämna en kommentar

Hur vet man att de produkter och tjänster som köps in är tillverkade på ett schysst och hållbart sätt? Vilka fördelar finns det med att certifiera era egna produkter och tjänster? Genom certifieringar är det möjligt göra medvetna val genom att säkerställa att de produkter och tjänster som köps in eller tillverkas uppfyller krav på hållbarhet som ställs från er och era kunder. 

Men hur vet ni vad som skiljer de olika certifieringarna åt och vad de gör för nytta?  I den här artikelserien kommer vi på MKA Hållbarhet att reda ut hur ni kan tänka kring certifieringar, både vad det gäller era egna processer men också vid inköp av produkter och tjänster.

Vi har i tidigare inlägg pratat om vad en certifiering är och varför certifieringar kan vara användbara ur ett företagsperspektiv. I detta inlägg kommer vi istället att fokusera på hur ni kan använda certifieringar och ge exempel på olika områden där certifieringar kan vara en hjälp för att stärka ert hållbarhetsarbete. Vi reder också ut begränsningar som kan vara bra att vara medveten om. Om det är oklart vad vissa av certifieringarna som nämns nedan innebär kika gärna in Del 4 – En översikt av de vanligaste hållbarhetscertifieringarna i denna artikelserie.

Hur ni kan använda hållbarhetscertifieringar i er organisation

  • Inköp av produkter –Fundera över produktalternativen och undersök vilka certifieringar som finns inom området. Ni kan exempelvis välja datorskärmar som är TCO Certified och hållbart certifierade livsmedel som är märkta med KRAV eller Fairtrade. När det kommer till papper eller kontorsmöbler kan ni till exempel välja att gå efter FSC-märkningen. 
  • Val av leverantörer – Ni kan ställa krav på att era leverantörer använder sig av ett certifierat ledningssystem såsom exempelvis ISO14001. Vissa av era kunder kan komma att ställa kravet på er att förutom era egna certifieringar så ska just era leverantörer vara certifierade.
  • Val av kontorslokal – Idag blir det allt vanligare med hållbarhetscertifierade fastigheter enligt ISO 14001. Fördelen är bland annat att det kan innebära prioriteringar inom energieffektivitet, miljövänliga materialval och en trivsam inomhusmiljö.
  • Event – Varför inte miljöcertifiera ert nästa event och arbeta för att skapa positiva effekter för både för deltagarna och miljön? Ett miljöcertifierat event handlar om att på ett strukturerat sätt arbeta för att minska miljöpåverkan från det planerade projektet.
  • Tjänster – Håll utkik efter miljömärkta tjänster såsom exempelvis lokalvård, transporter eller fordonstvätt.

Certifieringar är endast en del av hållbarhetsarbetet

Certifieringar är endast en del av hållbarhetsarbetet och behöver stärkas upp med ett långsiktigt arbete för att säkerhetsställa att kraven uppnås och bidrar till positiva effekter. 

Något som är viktigt att ha i åtanke är att certifieringar i regel inte redovisar vilka faktorer som inte beaktas i certifie[ringen. Det kan finnas viktiga värden som utelämnas och som certifiering inte kontrollerar. För konsumenten kan det ibland vara svårt att få en överblick över vad de olika certifieringarna står för. Därför är det bra att skaffa sig en djupare förståelse för inom vilka områden den aktuella certifieringen faktiskt bidrar positivt men också vilka begränsningar den har. 

Några begränsningar att vara medveten om

  1. En certifiering behöver nödvändigtvis inte medföra att en produkt är bättre och mer hållbart producerad än en icke-certifierad. Däremot kan en certifiering säkerställa att vissa krav efterlevs så att köparen kan göra ett medvetet val.
  2. Många certifieringar, såväl processinriktade som produktinriktade är förknippade med höga kostnader vilket kan göra det svårare för mindre aktörer att certifiera sig även om deras produkter och processer når upp till samma krav. 
  3. En certifiering täcker ofta inte in alla områden och ibland kan det behövas fler kompletterande certifieringar. Exempelvis så fokuserar Fairtrade på att förbättra arbetsförhållanden medan en ekologisk märkning kan fokusera på att inga bekämpningsmedel eller andra kemikalier används i produktionen. 

Området certifieringar kan vara komplext vid en första anblick men certifieringar kan också fungera som ett stöd för er organisation både vid inköp och försäljning. I nästa inlägg i den här artikelserien bryter vi ner området hållbarhetscertifieringar ytterligare och presenterar en översikt av de vanligaste märkningarna som finns på marknaden. 

Här är de andra inläggen i artikelserien: 

Del 1 – Vad är en certifiering? 
Del 2 – Varför använda sig av certifieringar?
Del 3 – Hur ni kan använda certifieringar
Del 4 – En översikt av de vanligaste hållbarhetscertifieringarna

Process

Hållbarhetscertifieringar: Del 1 – Vad är en certifiering?

av 1 kommentar

Hur vet man att de produkter och tjänster som köps in är tillverkade på ett schysst och hållbart sätt? Vilka fördelar finns det med att certifiera era egna produkter och tjänster? Genom certifieringar är det möjligt göra medvetna val genom att säkerställa att de produkter och tjänster som köps in eller tillverkas uppfyller krav på hållbarhet som ställs från er och era kunder. 

Men hur vet ni vad som skiljer de olika certifieringarna åt och vad de gör för nytta?  I den här artikelserien kommer vi på MKA Hållbarhet att reda ut hur ni kan tänka kring certifieringar, både vad det gäller era egna processer men också vid inköp av produkter och tjänster. Vi inleder artikelserien med att reda ut vad en certifiering är och vilka olika typer av certifieringar som finns.

Vad är en certifiering? 

En certifiering är ett standardiserat bevis på att någonting ges förtroende genom att det uppfyller ett antal specifika krav. Det kan röra sig om en produkt, tjänst eller process. Certifieringen är tidsbegränsad och innebär krav på löpande kontroller för att säkerställa att kraven för certifieringen fortfarande efterlevs. För att en certifiering ska vara effektiv och ge önskat resultat krävs att den innehar förtroende. Förtroendet är avgörande för om kunderna kan lita på att certifieringen uppfyller det som utlovas.

Förtroendet för en certifiering bygger på transparens, relevans och oberoende

Transparens är nödvändigt för att förmedla den information som behövs för att visa att certifieringsprocessen följer de förutbestämda reglerna och göra den pålitlig.

Kraven som ställs utifrån en certifiering behöver vara relevanta för att lösa de problem som certifieringen är tänkt att åtgärda.

För att en certifiering ska vara trovärdig bör det vara en oberoendepart som står bakom certifieringsprocessen. Genom oberoende revisioner kan certifieringsorganet kontrollera att certifieringens krav efterlevs.

Certifieringar som rör hållbarhet 

Det finns en uppsjö av certifieringar med olika innebörd och fokusområden. Antalet certifieringar fortsätter att öka och att skapa sig en helhetsbild av utbudet är inte alltid det lättaste. Nedanför reder vi ut vad det finns för olika typer av certifieringar.

Vilka olika typer av certifieringar finns det?

Certifieringar skiljer sig åt beroende på vem som står bakom certifieringen och vad det är som certifieras. Det går till exempel att dela upp certifieringar utifrån vilken aktör som står bakom certifieringen. 

  • Privata tredjepartscertifieringar– Här kan det handla om en ideell förening, ett certifieringsföretag eller ett samarbete mellan olika aktörer som går ihop och fungerar som en oberoende part (exempelvis KRAV, Fairtrade eller ISO) 
  • Statligt reglerade– Statligt ägda bolag som arbetar på uppdrag av regeringen eller EU (exempelvis Svanen eller EU-blomman) 
  • Egna företagsmärkningar – Märkningar där företagen själva avgör vilka kriterier som ska följas (exempelvis ICA- I love Eco eller Coop- Änglamark) 

De statligt reglerade certifieringarna har generellt sett ett högt förtroende bland konsumenter medan de egna företagsmärkningarna har ett lägre förtroende. Det lägre förtroendet beror bland annat på risk för att det kan finnas ett vinstintresse för företaget att marknadsföra sina egna produkter. Detta säger dock inget om hur bra genomförandet är i praktiken.

En annan uppdelning: 

  • Produktinriktade certifieringar– Produktcertifieringar är ofta resultatinriktade där ett antal minimikrav måste uppfyllas för att få märka produkten med den aktuella certifieringen. Exempel på produktinriktade certifieringar är KRAV och Fairtrade.
  • Processinriktade certifieringar –Här certifieras själva processen eller arbetssättet i organisationen. Det kan handla om ledningssystem och hur organisationen arbetar med målsättning, uppföljning och ständig förbättring. Ett certifierat ledningssystem visar inte hur företaget presterar utan enbart att organisationen arbetar på ett visst sätt. ISO- certifieringar är exempel på processinriktade certifieringar.

I nästa inlägg i artikelserien kommer vi att belysa varför ni som företag kan använda er av certifieringar för att utveckla ert hållbarhetsarbete.

Här är de andra inläggen i artikelserien:

Del 1 – Vad är en certifiering?
Del 2 – Varför använda sig av certifieringar?
Del 3 – Hur ni kan använda certifieringar
Del 4 – En översikt av några vanliga hållbarhetsmärkningar

Agenda 2030- de globala målen för hållbar utveckling

av Lämna en kommentar

Om ni vill satsa på ert hållbarhetsarbete bör ni se över verksamheten och er påverkan inom miljö, ekonomi och social hållbarhet. En pedagogisk utgångspunkt för att definiera era mål och fortsatta arbetet är att sätta sig in i Agenda 2030 och de Globala målen för hållbar utveckling. Agenda 2030 är den nya utvecklingsagendan som bland annat består av 17 globala mål med 169 delmål. Samtliga av FN:s 193 medlemsländer har antagit agendan som gäller sedan januari 2016.

Nu finns även de globala målen på svenska med delmål, indikatorer och konkreta tips på vad du kan göra för att vi ska uppnå målen.

Läs mer om de globala målen på www.globalamalen.se

2023 MKA Hållbarhet Sverige AB
av Themes Harbor.