BLOGG

Siktar du på att bli koldioxidneutral? Eller kanske klimatpositiv?

Inom hållbarhetsområdet används många begrepp och det är inte alltid lätt att förstå vad som menas när företag sätter mål att de till exempel ska bli klimatpositiva. Nedan reder vi ut begreppen koldioxidneutral, klimatneutral, nollutsläpp och klimatpositiv.

Koldioxidneutral

Om du vill bli koldioxidneutral bör du i första hand undvika att släppa ut koldioxid till atmosfären genom att till exempel åka tåg istället för att flyga, använda fossilfria bränslen istället för fossila bränslen och köpa fossilfri el och värme.

Om det inte går att helt undvika koldioxidutsläpp kan du klimatkompensera. Klimatkompensation innebär att du stödjer exempelvis ett trädplanteringsprojekt som binder lika mycket koldioxid som du har släppt ut.

Klimatneutral

I begreppet klimatneutral räknas även andra växthusgaser än koldioxid in i din klimatpåverkan. Även här bör du i fösta hand undvika att släppa ut växthusgaser till atmosfären genom att i princip genomföra samma åtgärder som om du siktar på att bli koldioxidneutral. I andra hand kan du kompensera för dina utsläpp.

Om du till exempel använder en kalkylator för att räkna ut din klimatpåverkan är det bra att dubbelkolla om denna även räknar in utsläppen från andra växthusgaser än koldioxid, många gånger gör kalkylatorerna det.

Nollutsläpp

För att uppnå nollutsläpp kan du inte använda klimatkompensation utan du behöver helt och hållet fokusera på att undvika att släppa ut växthusgaser till atmosfären. Många skulle nog därför säga att det är bättre för vår miljö och vårt klimat att eftersträva nollutsläpp än att eftersträva att bli koldioxidneutral eller klimatneutral. 

Klimatpositiv

Det finns ingen tydlig definition av begreppet klimatpositiv men i praktiken innebär det att du tar upp mer koldioxid från atmosfären än du släpper ut. Istället för att balansera utsläppen och ligga på noll ligger dina utsläpp alltså på minus.

Vilka steg kan du eller din organisation ta för att uppnå koldioxidneutralitet, klimatneutralitet, klimatpositivitet eller nollutsläpp? Läs mer om detta i kommande blogginlägg.

Hållbara leverantörskedjor – såhär kommer ni igång

Idag räcker det inte bara med att som företag ha koll på sina egna interna processer utan en allt större vikt läggs vid hur produkterna är producerade och hur hela leverantörskedjan presterar när det kommer till hållbarhet. Ett företag kan arbeta aktivt med hållbarhetsfrågor inom sin egen organisation men om produkten ett företag säljer består av material som i sin tur har hög påverkan på miljön eller är producerat på ett sätt som inte tar hänsyn till sociala faktorer, blir slutprodukten ändå inte hållbar. 

Området är komplext då det ofta, särskilt som litet företag, kan det vara svårt att påverka leverantörer längre ned i en ofta global leverantörskedja där det snabbt blir många underleverantörer. I detta blogginlägg visar vi på fördelarna med att arbeta för en mer hållbar leverantörskedja samt hur ni kan göra för att komma igång med arbetet.

Varför arbeta med sin leverantörskedja? 

Förutom att säkerställa schysstare arbetsförhållanden för berörda arbetare och positiva effekter på miljön kan ett aktivt arbete med hållbara leverantörskedjor även innebära andra fördelar. Till exempel kan det bidra till en mer effektiv kontakt med leverantörer, ökad lönsamhet och därmed ökade konkurrensfördelar. Här är några fler anledningar till varför ett företag bör arbeta aktivt med sin leverantörskedja. 

  • Kunder och andra intressenter kräver i allt större utsträckning att företag tar ansvar för alla delar av sin verksamhet
  • Genom arbetet minimeras risker när det gäller säkerhet hos leverantören samt företagets rykte
  • Det ger ett försprång när det gäller anpassning till krav i lagstiftning och upphandling
  • Bättre kommunikation och samarbete med leverantörer kan bidra till förbättrade produkter, att risken för felleveranser minimeras och ge ett bättre förhandlingsläge 

En förutsättning för att få till ett arbete med en hållbar leverantörskedja är att arbetet kopplas till företagets övergripande strategi och mål. Såhär kan ni komma igång med ert arbete:

6 tips för att komma igång med arbetet för en mer hållbar leverantörskedja:

1. Kartlägg vilka leverantörer ni har i dagsläget
2. Identifiera vilka hållbarhetsrisker som kan finnas i er bransch
3. Arbeta med ett fåtal leverantörer för att ha bättre koll och möjlighet att påverka
4. Försök att bygga en långsiktig och nära relation med leverantören – hållbarhet och förbättringsarbete tar tid att genomföra 
5. Använd certifieringar – rätt använda kan certifieringar fungera som en kvalitetssäkringi de delar av leverantörskedjan som är svåra att själv kontrollera
6. Ta hjälp av intresseorganisationer som kan bidra med information och kunskap – det finns även organisationer såsom FLA (Fair Labour Association)och BSCI (The Business Social Complience Initiative) som gör leverantörsbesök för att säkerställa krav på hållbarhet 

Hoppas ni har fått en liten inblick i varför det är av vikt att som litet företag arbeta med hållbara leverantörskedjor och hur ni kan göra för att komma igång. Som sagt är området stort och komplext men det går alltid att börja någonstans. 

Prova gärna min helt nya webbutbildning CSR och Hållbarhet

Som en del i MKA Hållbarhets erbjudande inom utbildning lanseras nu webbutbildningen CSR och Hållbarhet. Utbildningen har tagits fram i samarbete med Diploma Utbildning och riktar sig till ledare och medarbetare i små och medelstora företag.

Se utbildningstrailern nedan. Du hittar webbutbildningen här.

Semestra hållbart – miljömedveten semester

Semester är för många ett välbehövligt avbrott från vardagens stress. Ökad turism kan bidra med positiva effekter i form av ekonomisk utveckling och socialt och kulturellt utbyte. Turismen för samtidigt med sig en rad nackdelar såsom förorenat vatten, ökad nedskräpning, exploatering av attraktiva landskap, undanträngd lokalbefolkning och inte minst ett ökat utsläpp av växthusgaser.

Istället för att skuldbelägga människor med begrepp som flygskam tror vi att det behövs en ökad klimatmedvetenhet där vi genom medvetna val kan fokusera på att hitta möjligheter för att semestra mer hållbart. I det här inlägget delar vi därför med oss av våra bästa tips för att göra er semester mer klimatmedveten. Inlägget är uppdelat i tre delar – resmålet, resan och vistelsen.

Resmålet

Om ditt mål med semestern är att ligga på en strand eller njuta i en hängmatta finns det oftast ingen större anledning att åka för långt bort. Fundera istället på vilka möjligheter det finns att semestra i närområdet. Här är några tips:

  • Hemester, ta vara på tillfället att utforska närområdet och se vad det finns för gömda skatter på hemmaplan.
  • Välj ett närmare resmål före ett långväga. 
  • Ska du resa långt bort? Försök att vara borta en längre tid och utnyttja tiden när du väl reser.

Resan

När det gäller själva resan, överväg att välja det mest klimatsmarta färdmedlet. Några exempel:

  • Ska du till närmaste badstrand? Ta en cykeltur om det är inom rimligt avstånd.
  • Inom Sverige och Europa finns det goda möjligheter att ta tåget. Att åka tåg är ett spännande och bekvämt sätt att resa där du slipper incheckning av bagage och transfer till och från flygplatser. Om du åker långt, passa på att stanna till på något trevligt ställe på vägen istället för att ta hela resan i ett sträck.
  • Ska du längre bort är oftast flyget det enda alternativet. Välj då en resa med få mellanlandningar. Ett tips är även att sortera resorna efter CO2-utsläpp, vilket går att göra på flera digitala plattformar för flygresor.

Vistelsen

Under själva vistelsen finns det också möjlighet att minimera miljöpåverkan genom att planera i förväg och anamma en mer hållbar livsstil. Läs mer på medvetenkonsumtion.se om att vara ”Medveten turist”. Här följer även några tips:

  • Undvik all-inclusive – passa istället på att äta lokalt och bidra till den lokala turistnäringen.
  • Ha kvar miljömedvetenheten som du har hemma – återvinn ditt skräp, spara vatten, ät efter säsong, m.m.
  • Gå, åk kollektivt eller hyr en cykel när du väl är på plats.
  • Shoppa med förnuft – köp inte sånt du inte behöver.

Att bryta semestervanor kan vara svårt, men genom att fundera kring vilka alternativ som finns och göra medvetna val kan du göra semestern mer hållbar.

Vill du veta mer om hur du kan göra medvetna val och skapa hållbara beteendeförändringar? Kolla in vårt tidigare inlägg om Nudging – En strategi för mer hållbara beteenden.

stairs

Nudging – en strategi för mer hållbara beteenden

Vi möts ständigt av uppmaningar att förändra något till det bättre. Det kan handla om att leva hälsosammare, stressa mindre eller att köra mindre bil till förmån för miljön. Vi vet kanske vad vi bör göra för att uppnå en förändring men det kan vara svårt att få till det i praktiken. Känns det igen? 

Nudging kan hjälpa oss att gå från vilja till handling genom att göra det enkelt för oss att välja rätt.

Vad är nudging? 

Nudging innebär att ”knuffa” en individ mot ett önskvärt beteende. Manipulativt, kanske vissa kan tycka? Men vi blir dagligen utsatta för information som påverkar våra beslut på olika sätt. Nudging skiljer sig egentligen inte nämnvärt från marknadsföring eller ledarskap som också i grund och botten används för att förändra människors beteende. 

Ett välkänt exempel på nudging är den nederländska flygplatsen Schiphol som minskade sina städkostnader drastiskt genom att låta en bild på en fluga pryda insidan av pissoarerna så att männen försökte pricka flugan istället för att kissa utanför. Ett annat är Nordic Choice hotels som minskade matsvinnet med 20% efter att ha minskat storleken på sina tallrikar. 

Ovanstående exempel visar på hur man utan att egentligen tillsätta resurser, utan endast med lite kreativitet, enkelt kan införa förbättringar som både är lönsamma och underlättar för individen. 

Fyra strategier för nudging 

Här följer några olika strategier för nudging och exempel på hur det kan användas. 

  1. Förenklad information och inramning –Tydliggör vilka produkter eller tjänster som är mer hållbara genom att till exempel använda olika hållbarhetsmärkningar eller certifieringar
  2. Förval –Låt standardalternativet vara ikryssat. Använd till exempel dubbelsidig utskrift som standard eller välj vegetarisk kost som förval på en eventinbjudan.
  3. Feedback och sociala normer –Föregå med gott exempel genom att till exempel ta cykeln till jobbet, källsortera eller släcka lampor. På så sätt har du möjlighet att skapa en positiv norm på arbetsplatsen. 
  4. Förändring av fysisk miljö –Minskning av tallriksstorleken eller strategisk placering av papperskorgar är ett par exempel på hur man genom förändringar i den fysiska miljön kan ändra individers beteenden.

Vilken nudgingstrategi föredrar ni? 

Fundera på hur ni på ett kreativt sätt kan använda nudging i er verksamhet för att uppmuntra till förändrade beteenden bland era kunder eller anställda. Förändringarna kan leda till ökad lönsamhet och samtidigt främja ert hållbarhetsarbete. 

Källa: Naturvårdsverket 2014

Process

Hållbarhetscertifieringar: Del 4 – en översikt av de vanligaste märkningarna

Hur vet man att de produkter och tjänster som köps in är tillverkade på ett schysst och hållbart sätt? Vilka fördelar finns det med att certifiera era egna produkter och tjänster? Genom certifieringar är det möjligt göra medvetna val genom att säkerställa att de produkter och tjänster som köps in eller tillverkas uppfyller krav på hållbarhet som ställs från er och era kunder. 

Men hur vet ni vad som skiljer de olika certifieringarna åt och vad de gör för nytta?  I den här artikelserien kommer vi på MKA Hållbarhet att reda ut hur ni kan tänka kring certifieringar, både vad det gäller era egna processer men också vid inköp av produkter och tjänster. 

I tidigare blogginlägg har vi gått igenom vad certifieringar är vilka anledningar det finns till att använda certifieringar samt hur de kan användas för att utveckla ert hållbarhetsarbete. I detta inlägg kommer vi att titta närmare på några av de vanligaste hållbarhetscertifieringarna och vad de innebär. 

Nedanför hittar ni en kort presentation av ett antal vanliga märkningar för hållbarhetscertifieringar som är bra att känna till. Listan är uppdelat på processer i form av ledningssystem samt märkningar för produkter eller tjänster.

De vanligaste hållbarhetsmärkningarna – en översikt

Ledningssystem: 

ISO 14001 – (https://www.sis.se/iso14001)
Ett ledningssystem som ställer krav på att organisationen arbetar med mål och strävar mot ständig förbättring inom miljöområdet. Standarden kan användas inom alla typer av organisationer och inom olika industrier. En ISO-certifiering säger dock ingenting om vilken miljöprestanda som uppnås utan enbart hur organisationen arbetar för att förbättra sitt miljöarbete. 

ISO 45001 – (https://www.sis.se/iso-45001
Ett ledningssystem för arbetsmiljö där organisationen systematiskt arbetar med att stärka den fysiska och sociala hälsan hos medarbetarna. Standarden ställer krav inom områden såsom säkerhet, psykosocial arbetsmiljö, ledningens engagemang och delaktighet från medarbetare. 

Produkt och tjänstecertifieringar:

Svanen – (http://www.svanen.se/)
Nordisk officiell miljömärkning som drivs på uppdrag av regeringen utan vinstintresse. Svanenmärkningen granskar miljöpåverkan från både varor och tjänster utifrån ett livscykelperspektiv från råvara till avfall. Svanens vision är ett hållbart samhälle med en hållbar konsumtion.  

KRAV– (www.krav.se)
Svensk miljömärkning för ekologiska livsmedel. Ekologiskt innebär här att odling sker utan kemiska bekämpningsmedel och naturfrämmande tillsatser. Övriga kriterier är bland annat god djurhållning, socialt ansvar och minskad klimatpåverkan. KRAV:s regler är något striktare än EU:s minimikrav för ekologisk produktion. 

Bra Miljöval (https://www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval/det-har-ar-bra-miljoval
En märkning som är framtagen av Naturskyddsföreningen och som syftar till att visa vilka produkter som är minst skadliga för miljön. Certifieringen är uppdelad på nio olika verksamhetsområden såsom till exempel: värmeenergi, el, textil, kemiska produkter, godstransporter, livsmedelsbutiker och papper. Kriterierna skiljer sig mellan de olika områdena.

Fairtrade (https://fairtrade.se
Fairtrade är ett nätverk av organisationer som samarbetar för rättvisemärkt handel. Certifieringen fokuserar på sociala arbetsförhållanden och rättigheter för marginaliserade producenter i fattigare länder. Fairtrade kontrollerar hela kedjan från producenter av råvaran till organisationen som säljer slutprodukten. 

MSC –  (https://www.msc.org)
Marine Stewardship Council (MSC) är en oberoende, global icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att främja ett hållbart fiske. Märkningen syftar till att främja hållbara fiskemetoder som inte bidrar till överfiske eller miljöförstöring. 

FSC – (https://www.fsc.org
Forest Stewardship Council (FSC) är en global oberoende certifiering för hållbart skogsbruk både miljömässigt och socialt. Märkningen kan också användas på certifierade skogsbaserade produkter såsom papper, byggmaterial och möbler.

GOTS –  (https://www.global-standard.org)
Global Organic Textile Standard (GOTS) är en internationell märkning för ekologiskt producerade kläder och textiler och omfattar både sociala och miljömässiga krav. Märkningen tar hänsyn till hela leverantörskedjan, från råvara till färdig produkt. 

TCO Certified– (https://tcocertified.se
Internationell hållbarhetscertifiering för IT-produkter såsom mobiltelefoner, bildskärmar och surfplattor. TCO Certified ställer krav utifrån ett livscykelperspektiv som innefattar användarvänlighet, miljöprestanda och socialt ansvarstagande. 

Svensk Miljöbas event – (https://www.svenskmiljobas.se/eventdiplomering.html)
Miljödiplomering av event enligt Svensk Miljöbas metod är ett sätt att systematiskt arbeta med miljöfrågor vid evenemang. Diplomeringen bygger på standardiserade checklistor med ett antal obligatoriska moment som behöver uppfyllas när det gäller bland annat lokal, transporter, mat och avfall. 

Miljömärkt event –(https://www.hsr.se/miljomarkt-event)
Föreningen Håll Sverige Rent certifierar evenemang av arrangörer som aktivt arbetar med att minska sin miljöbelastning. Genom ett antal checklistor och rådgivning får arrangören struktur för att arbeta med miljöfrågor för eventet som sedan kontrolleras.


Den här listan är bara ett urval av alla certifieringar som finns och ger endast en kort introduktion. Ni kan utgå från den här listan med vad vi anser är tillförlitliga för att undvika oseriösa och vilseledande märkningar men kolla gärna upp själva mer noggrant vad varje märkning innebär och ha i åtanke vilka begränsningar som kan finnas med certifieringar.

Det var den sista pusselbiten i den här artikelserien om hållbarhetscertifieringar. Vi hoppas att ni har fått med er kunskap och klarhet som kan ge er idéer och verktyg för hur ni kan vidareutveckla ert hållbarhetsarbete framöver.

Här är de andra inläggen i artikelserien: 

Del 1 – Vad är en certifiering? 
Del 2 – Varför använda sig av certifieringar?
Del 3 – Hur ni kan använda certifieringar
Del 4 – En översikt av några vanliga hållbarhetsmärkningar

Process

Hållbarhetscertifieringar: Del 3 – Hur ni kan använda certifieringar

Hur vet man att de produkter och tjänster som köps in är tillverkade på ett schysst och hållbart sätt? Vilka fördelar finns det med att certifiera era egna produkter och tjänster? Genom certifieringar är det möjligt göra medvetna val genom att säkerställa att de produkter och tjänster som köps in eller tillverkas uppfyller krav på hållbarhet som ställs från er och era kunder. 

Men hur vet ni vad som skiljer de olika certifieringarna åt och vad de gör för nytta?  I den här artikelserien kommer vi på MKA Hållbarhet att reda ut hur ni kan tänka kring certifieringar, både vad det gäller era egna processer men också vid inköp av produkter och tjänster.

Vi har i tidigare inlägg pratat om vad en certifiering är och varför certifieringar kan vara användbara ur ett företagsperspektiv. I detta inlägg kommer vi istället att fokusera på hur ni kan använda certifieringar och ge exempel på olika områden där certifieringar kan vara en hjälp för att stärka ert hållbarhetsarbete. Vi reder också ut begränsningar som kan vara bra att vara medveten om. Om det är oklart vad vissa av certifieringarna som nämns nedan innebär kika gärna in Del 4 – En översikt av de vanligaste hållbarhetscertifieringarna i denna artikelserie.

Hur ni kan använda hållbarhetscertifieringar i er organisation

  • Inköp av produkter –Fundera över produktalternativen och undersök vilka certifieringar som finns inom området. Ni kan exempelvis välja datorskärmar som är TCO Certified och hållbart certifierade livsmedel som är märkta med KRAV eller Fairtrade. När det kommer till papper eller kontorsmöbler kan ni till exempel välja att gå efter FSC-märkningen. 
  • Val av leverantörer – Ni kan ställa krav på att era leverantörer använder sig av ett certifierat ledningssystem såsom exempelvis ISO14001. Vissa av era kunder kan komma att ställa kravet på er att förutom era egna certifieringar så ska just era leverantörer vara certifierade.
  • Val av kontorslokal – Idag blir det allt vanligare med hållbarhetscertifierade fastigheter enligt ISO 14001. Fördelen är bland annat att det kan innebära prioriteringar inom energieffektivitet, miljövänliga materialval och en trivsam inomhusmiljö.
  • Event – Varför inte miljöcertifiera ert nästa event och arbeta för att skapa positiva effekter för både för deltagarna och miljön? Ett miljöcertifierat event handlar om att på ett strukturerat sätt arbeta för att minska miljöpåverkan från det planerade projektet.
  • Tjänster – Håll utkik efter miljömärkta tjänster såsom exempelvis lokalvård, transporter eller fordonstvätt.

Certifieringar är endast en del av hållbarhetsarbetet

Certifieringar är endast en del av hållbarhetsarbetet och behöver stärkas upp med ett långsiktigt arbete för att säkerhetsställa att kraven uppnås och bidrar till positiva effekter. 

Något som är viktigt att ha i åtanke är att certifieringar i regel inte redovisar vilka faktorer som inte beaktas i certifie[ringen. Det kan finnas viktiga värden som utelämnas och som certifiering inte kontrollerar. För konsumenten kan det ibland vara svårt att få en överblick över vad de olika certifieringarna står för. Därför är det bra att skaffa sig en djupare förståelse för inom vilka områden den aktuella certifieringen faktiskt bidrar positivt men också vilka begränsningar den har. 

Några begränsningar att vara medveten om

  1. En certifiering behöver nödvändigtvis inte medföra att en produkt är bättre och mer hållbart producerad än en icke-certifierad. Däremot kan en certifiering säkerställa att vissa krav efterlevs så att köparen kan göra ett medvetet val.
  2. Många certifieringar, såväl processinriktade som produktinriktade är förknippade med höga kostnader vilket kan göra det svårare för mindre aktörer att certifiera sig även om deras produkter och processer når upp till samma krav. 
  3. En certifiering täcker ofta inte in alla områden och ibland kan det behövas fler kompletterande certifieringar. Exempelvis så fokuserar Fairtrade på att förbättra arbetsförhållanden medan en ekologisk märkning kan fokusera på att inga bekämpningsmedel eller andra kemikalier används i produktionen. 

Området certifieringar kan vara komplext vid en första anblick men certifieringar kan också fungera som ett stöd för er organisation både vid inköp och försäljning. I nästa inlägg i den här artikelserien bryter vi ner området hållbarhetscertifieringar ytterligare och presenterar en översikt av de vanligaste märkningarna som finns på marknaden. 


Här är de andra inläggen i artikelserien: 

Del 1 – Vad är en certifiering? 
Del 2 – Varför använda sig av certifieringar?
Del 3 – Hur ni kan använda certifieringar
Del 4 – En översikt av de vanligaste hållbarhetscertifieringarna

Process

Hållbarhetscertifieringar: Del 2 – Varför certifieringar?

Hur vet man att de produkter och tjänster som köps in är tillverkade på ett schysst och hållbart sätt? Vilka fördelar finns det med att certifiera era egna produkter och tjänster? Genom certifieringar är det möjligt göra medvetna val genom att säkerställa att de produkter och tjänster som köps in eller tillverkas uppfyller krav på hållbarhet som ställs från er och era kunder. 

Men hur vet ni vad som skiljer de olika certifieringarna åt och vad de gör för nytta?  I den här artikelserien kommer vi på MKA Hållbarhet att reda ut hur ni kan tänka kring certifieringar, både vad det gäller era egna processer men också vid inköp av produkter och tjänster. I det här inlägget bygger vi på introduktionen till Hållbarhetscertifieringar: Del 1 med kunskap om varför ni bör använda er av certifieringar och vilka fördelar det kan ge.

Varför använda sig av certifieringar?

Ni kan utgå från certifieringar när det kommer till de varor och tjänster som ni köper in, t.ex. kontorsmaterial, städtjänster eller fruktleveranser men ni kan även certifiera era egna varor, tjänster och arbetsprocesser. På så vis kan ni med hjälp av certifieringar påverka stora delar av er värdekedja. Certifieringar kan också användas i er kommunikation mot kunder för att visa att ni tar ansvar för era produkter eller processer. 

I och med att produkter som säljs och köps in i allt större utsträckning är en del av komplexa och ofta globala värdekedjor, uppstår utmaningar i att följa upp om produkterna är producerade på ett hållbart sätt i relation till miljön, anställda, underleverantörer och t.ex. lokalsamhällen. Det är utmanande och resurskrävande att som litet företag kontrollera att alla ens globala leverantörer uppfyller de krav som bör ställas på produktionen. I dessa fall kan certifieringar spela en viktig roll. Genom certifieringar kan själva kontrollen fördelas till ett certifieringsorgan som har spetskompetens och resurser för att kontrollera att produktionen går till på riktigt sätt. 

Sex anledningar till att som företag använda sig av hållbarhetscertifieringar

  1. Bidra till positiva sociala och miljömässiga effekter utifrån hur produkterna i er värdekedja är producerade.
  2. Kan ge er fördelar gentemot konkurrenters produkter som inte är certifierade vid t.ex. upphandling.
  3. Besparar er tid och resurser. 
  4. Det blir lättare att kommunicera ert hållbarhetsarbete på ett tydligt sätt gentemot konsumenter och andra intressenter. 
  5. En certifiering kan innebära ett mervärde för konsumenter som därmed är villiga att betala ett högre pris. 
  6. För att säkra att de produkter och tjänster som ni köper in är i enlighet med er värdegrund. 

Det var några anledningar till varför certifieringar kan vara bra att använda sig av. Särskilt som ett litet företag som med begränsade egna resurser för kontroll och utvärdering kan de fylla en funktion. I nästa inlägg kommer vi att belysa hur ni som företag konkret kan använda er av certifieringar för att utveckla ert hållbarhetsarbete.

Här är de andra inläggen i artikelserien: 

Del 1 – Vad är en certifiering? 
Del 2 – Varför använda sig av certifieringar?
Del 3 – Hur ni kan använda certifieringar
Del 4 – En översikt av några vanliga hållbarhetsmärkningar

Process

Hållbarhetscertifieringar: Del 1 – Vad är en certifiering?

Hur vet man att de produkter och tjänster som köps in är tillverkade på ett schysst och hållbart sätt? Vilka fördelar finns det med att certifiera era egna produkter och tjänster? Genom certifieringar är det möjligt göra medvetna val genom att säkerställa att de produkter och tjänster som köps in eller tillverkas uppfyller krav på hållbarhet som ställs från er och era kunder. 

Men hur vet ni vad som skiljer de olika certifieringarna åt och vad de gör för nytta?  I den här artikelserien kommer vi på MKA Hållbarhet att reda ut hur ni kan tänka kring certifieringar, både vad det gäller era egna processer men också vid inköp av produkter och tjänster. Vi inleder artikelserien med att reda ut vad en certifiering är och vilka olika typer av certifieringar som finns.

Vad är en certifiering? 

En certifiering är ett standardiserat bevis på att någonting ges förtroende genom att det uppfyller ett antal specifika krav. Det kan röra sig om en produkt, tjänst eller process. Certifieringen är tidsbegränsad och innebär krav på löpande kontroller för att säkerställa att kraven för certifieringen fortfarande efterlevs. För att en certifiering ska vara effektiv och ge önskat resultat krävs att den innehar förtroende. Förtroendet är avgörande för om kunderna kan lita på att certifieringen uppfyller det som utlovas.

Förtroendet för en certifiering bygger på transparens, relevans och oberoende

Transparens är nödvändigt för att förmedla den information som behövs för att visa att certifieringsprocessen följer de förutbestämda reglerna och göra den pålitlig.

Kraven som ställs utifrån en certifiering behöver vara relevanta för att lösa de problem som certifieringen är tänkt att åtgärda.

För att en certifiering ska vara trovärdig bör det vara en oberoendepart som står bakom certifieringsprocessen. Genom oberoende revisioner kan certifieringsorganet kontrollera att certifieringens krav efterlevs.

Certifieringar som rör hållbarhet 

Det finns en uppsjö av certifieringar med olika innebörd och fokusområden. Antalet certifieringar fortsätter att öka och att skapa sig en helhetsbild av utbudet är inte alltid det lättaste. Nedanför reder vi ut vad det finns för olika typer av certifieringar.

Vilka olika typer av certifieringar finns det?

Certifieringar skiljer sig åt beroende på vem som står bakom certifieringen och vad det är som certifieras. Det går till exempel att dela upp certifieringar utifrån vilken aktör som står bakom certifieringen. 

  • Privata tredjepartscertifieringar– Här kan det handla om en ideell förening, ett certifieringsföretag eller ett samarbete mellan olika aktörer som går ihop och fungerar som en oberoende part (exempelvis KRAV, Fairtrade eller ISO
  • Statligt reglerade– Statligt ägda bolag som arbetar på uppdrag av regeringen eller EU (exempelvis Svanen eller EU-blomman
  • Egna företagsmärkningar – Märkningar där företagen själva avgör vilka kriterier som ska följas (exempelvis ICA- I love Eco eller Coop- Änglamark

De statligt reglerade certifieringarna har generellt sett ett högt förtroende bland konsumenter medan de egna företagsmärkningarna har ett lägre förtroende. Det lägre förtroendet beror bland annat på risk för att det kan finnas ett vinstintresse för företaget att marknadsföra sina egna produkter. Detta säger dock inget om hur bra genomförandet är i praktiken.

En annan uppdelning: 

  • Produktinriktade certifieringar– Produktcertifieringar är ofta resultatinriktade där ett antal minimikrav måste uppfyllas för att få märka produkten med den aktuella certifieringen. Exempel på produktinriktade certifieringar är KRAV och Fairtrade.
  • Processinriktade certifieringar –Här certifieras själva processen eller arbetssättet i organisationen. Det kan handla om ledningssystem och hur organisationen arbetar med målsättning, uppföljning och ständig förbättring. Ett certifierat ledningssystem visar inte hur företaget presterar utan enbart att organisationen arbetar på ett visst sätt. ISO- certifieringar är exempel på processinriktade certifieringar.

I nästa inlägg i artikelserien kommer vi att belysa varför ni som företag kan använda er av certifieringar för att utveckla ert hållbarhetsarbete.

Här är de andra inläggen i artikelserien:

Del 1 – Vad är en certifiering?
Del 2 – Varför använda sig av certifieringar?
Del 3 – Hur ni kan använda certifieringar
Del 4 – En översikt av några vanliga hållbarhetsmärkningar

julklapp

Julklapp till medarbetarna? – Hållbara alternativ för att visa uppskattning

Julklappar till medarbetare är vanligt och uppfattas i regel positivt av anställda. Vi har i tidigare blogginlägg belyst vikten av att ta hand om sina anställda men frågan är om det verkligen är så många som uppskattar den där muggen med företagsloggan eller knivsetet som egentligen inte behövs? 

I det här blogginlägget kommer vi att titta på hur det går att tänka kring julklappar på företaget. Syftet är att inspirera till att ge något som uppskattas men som samtidigt kan vara ett mer hållbart alternativ. Här är några förslag:

Gör något tillsammans

Anordna en jullunch eller annan aktivitet som skapar sammanhållning och uppskattning och gör det till något extra trevligt som ni gör tillsammans. Det är ju trots allt det som är syftet!

Ge en gåva till välgörenhet

Gör skillnad för andra genom att skänka en slant till en hjälporganisation. Skapa en omröstning och välj tillsammans ut en välgörenhetsorganisation ni gillar eller som är i linje med er verksamhet. Tänk dock på att en gåva till välgörenhet som julklapp beskattas som lön. Det innebär att det inteär avdragsgillt på samma sätt som andra julklappar till medarbetare. 

Klimatkompensera era anställda

Klimatkompensation är inte lösningen på alla problem men kan vara ett konkret sätt att bidra till att en del av utsläppen av växthusgaser för era anställda kompenseras. Klimatkompensering görs genom att man betalar för träd som binder motsvarande mängd koldioxid som den mängd utsläpp man vill kompensera för. Trädplanteringen sker ofta i utvecklingsländer. 

Avsätt en summa till de anställdas pensionssparande

Gör som IKEA och avsätt en summa till era anställdas pensioner. Det är ett konkret sätt att visa uppskattning på och kommer säkerligen tas emot positivt av era medarbetare.

Om ni ändå vill ge en julklapp 

Ge något med en tydlig hållbarhetsprägel. Årets julklapp 2018 är det återvunna plagget, så varför inte välja en produkt i återvunnet material? 

Genom att visa att ni gör ett medvetet val visar ni på att ni är nytänkande och värderar dessa frågor högt!