Hur vet man att de produkter och tjänster som köps in är tillverkade på ett schysst och hållbart sätt? Vilka fördelar finns det med att certifiera era egna produkter och tjänster? Genom certifieringar är det möjligt göra medvetna val genom att säkerställa att de produkter och tjänster som köps in eller tillverkas uppfyller krav på hållbarhet som ställs från er och era kunder.
Men hur vet ni vad som skiljer de olika certifieringarna åt och vad de gör för nytta? I den här artikelserien kommer vi på MKA Hållbarhet att reda ut hur ni kan tänka kring certifieringar, både vad det gäller era egna processer men också vid inköp av produkter och tjänster.
I tidigare blogginlägg har vi gått igenom vad certifieringar är vilka anledningar det finns till att använda certifieringar samt hur de kan användas för att utveckla ert hållbarhetsarbete. I detta inlägg kommer vi att titta närmare på några av de vanligaste hållbarhetscertifieringarna och vad de innebär.
Nedanför hittar ni en kort presentation av ett antal vanliga märkningar för hållbarhetscertifieringar som är bra att känna till. Listan är uppdelat på processer i form av ledningssystem samt märkningar för produkter eller tjänster.
De vanligaste hållbarhetsmärkningarna – en översikt
Ledningssystem:
ISO 14001 – (https://www.sis.se/iso14001)
Ett ledningssystem som ställer krav på att organisationen arbetar med mål och strävar mot ständig förbättring inom miljöområdet. Standarden kan användas inom alla typer av organisationer och inom olika industrier. En ISO-certifiering säger dock ingenting om vilken miljöprestanda som uppnås utan enbart hur organisationen arbetar för att förbättra sitt miljöarbete.
ISO 45001 – (https://www.sis.se/iso-45001)
Ett ledningssystem för arbetsmiljö där organisationen systematiskt arbetar med att stärka den fysiska och sociala hälsan hos medarbetarna. Standarden ställer krav inom områden såsom säkerhet, psykosocial arbetsmiljö, ledningens engagemang och delaktighet från medarbetare.
Produkt och tjänstecertifieringar:
Svanen – (http://www.svanen.se/)
Nordisk officiell miljömärkning som drivs på uppdrag av regeringen utan vinstintresse. Svanenmärkningen granskar miljöpåverkan från både varor och tjänster utifrån ett livscykelperspektiv från råvara till avfall. Svanens vision är ett hållbart samhälle med en hållbar konsumtion.
KRAV– (www.krav.se)
Svensk miljömärkning för ekologiska livsmedel. Ekologiskt innebär här att odling sker utan kemiska bekämpningsmedel och naturfrämmande tillsatser. Övriga kriterier är bland annat god djurhållning, socialt ansvar och minskad klimatpåverkan. KRAV:s regler är något striktare än EU:s minimikrav för ekologisk produktion.
Bra Miljöval (https://www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval/det-har-ar-bra-miljoval)
En märkning som är framtagen av Naturskyddsföreningen och som syftar till att visa vilka produkter som är minst skadliga för miljön. Certifieringen är uppdelad på nio olika verksamhetsområden såsom till exempel: värmeenergi, el, textil, kemiska produkter, godstransporter, livsmedelsbutiker och papper. Kriterierna skiljer sig mellan de olika områdena.
Fairtrade (https://fairtrade.se)
Fairtrade är ett nätverk av organisationer som samarbetar för rättvisemärkt handel. Certifieringen fokuserar på sociala arbetsförhållanden och rättigheter för marginaliserade producenter i fattigare länder. Fairtrade kontrollerar hela kedjan från producenter av råvaran till organisationen som säljer slutprodukten.
MSC – (https://www.msc.org)
Marine Stewardship Council (MSC) är en oberoende, global icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att främja ett hållbart fiske. Märkningen syftar till att främja hållbara fiskemetoder som inte bidrar till överfiske eller miljöförstöring.
FSC – (https://www.fsc.org)
Forest Stewardship Council (FSC) är en global oberoende certifiering för hållbart skogsbruk både miljömässigt och socialt. Märkningen kan också användas på certifierade skogsbaserade produkter såsom papper, byggmaterial och möbler.
GOTS – (https://www.global-standard.org)
Global Organic Textile Standard (GOTS) är en internationell märkning för ekologiskt producerade kläder och textiler och omfattar både sociala och miljömässiga krav. Märkningen tar hänsyn till hela leverantörskedjan, från råvara till färdig produkt.
TCO Certified– (https://tcocertified.se)
Internationell hållbarhetscertifiering för IT-produkter såsom mobiltelefoner, bildskärmar och surfplattor. TCO Certified ställer krav utifrån ett livscykelperspektiv som innefattar användarvänlighet, miljöprestanda och socialt ansvarstagande.
Svensk Miljöbas event – (https://www.svenskmiljobas.se/eventdiplomering.html)
Miljödiplomering av event enligt Svensk Miljöbas metod är ett sätt att systematiskt arbeta med miljöfrågor vid evenemang. Diplomeringen bygger på standardiserade checklistor med ett antal obligatoriska moment som behöver uppfyllas när det gäller bland annat lokal, transporter, mat och avfall.
Miljömärkt event –(https://www.hsr.se/miljomarkt-event)
Föreningen Håll Sverige Rent certifierar evenemang av arrangörer som aktivt arbetar med att minska sin miljöbelastning. Genom ett antal checklistor och rådgivning får arrangören struktur för att arbeta med miljöfrågor för eventet som sedan kontrolleras.
Den här listan är bara ett urval av alla certifieringar som finns och ger endast en kort introduktion. Ni kan utgå från den här listan med vad vi anser är tillförlitliga för att undvika oseriösa och vilseledande märkningar men kolla gärna upp själva mer noggrant vad varje märkning innebär och ha i åtanke vilka begränsningar som kan finnas med certifieringar.
Det var den sista pusselbiten i den här artikelserien om hållbarhetscertifieringar. Vi hoppas att ni har fått med er kunskap och klarhet som kan ge er idéer och verktyg för hur ni kan vidareutveckla ert hållbarhetsarbete framöver.
Här är de andra inläggen i artikelserien:
Del 1 – Vad är en certifiering?
Del 2 – Varför använda sig av certifieringar?
Del 3 – Hur ni kan använda certifieringar
Del 4 – En översikt av några vanliga hållbarhetsmärkningar